Ända sedan demokratins födelse i Athen på 400-talet f.Kr. har det diskuterats vad begreppet egentligen innebär. På den tiden innebar det att alla fria medborgare, demotes, fick delta i styret, krati, i motsats till tyranni eller oligarki, till exempel.

Egentligen innebär uttrycket idag exakt samma sak, även om man med medborgare nuförtiden inkluderar kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund. Men medborgare, det måste man vara och med det har man uteslutit alla under 18 års ålder och nyanlända invandrare.

Under 2016 års Brexit-debatt

kom begreppet återigen upp på tapeten då man började diskutera huruvida Storbritanniens utträde ur EU borde vara en fråga för folk i gemen. Skulle människor som inte hade någon som helst utbildning i ekonomiska och juridiska frågor verkligen ha rösträtt i något så viktigt?

Idén om demokrati har många gånger kritiserats just för att man låter folk rösta vind för våg utan att egentligen ha något belägg, samtidigt som den prisats för dess möjlighet att ge allas röst vikt. Den grundgörande tanken bakom demokrati är dock att alla ska ha rätt att bli hörda och att politiska beslut är allas plikt och rättighet.