Människor som vill bli politiker drivs ofta av en önskan att förbättra sin omgivning, vare sig det gäller miljö, social rättvisa eller ekonomi, till exempel. Det är vanligt att man börjar i tidig ålder och deltar i klassråd och skolorganisationer för att senare vara en aktiv medlem i olika förbund och lokalpolitiska institutioner.

Det finns ingen utbildning eller yrkesskola för att bli politiker men för den som är intresserad av politik kan det vara en god idé att studera statskunskap, juridik eller internationella relationer. Ju mer man kan om sitt system, desto mer kan man bli en fungerande del av det. Å andra sidan har många yrkespolitiker genom tiderna kritiserats för just sin brist på utbildning och skall man tala om dagens Sverige finns det exempel på båda sidorna av skalan. Enligt Aftonbladet ligger Sverige relativt högt på utbildningsnivån när det kommer till regeringens medlemmar och kan jämföras med Österrike och Danmark i relation till t.ex. Frankrike och Storbritannien där politiker är mindre utbildade. Barack Obamas regering låg däremot i hästlängder högre inte bara presidenten själv vara Harvard-utbildad jurist men också hans 15 ministrar alla hade minst en akademisk examen under skjortan. I skarp kontrast till detta står t.ex. den svenska näringslivsministern Maud Olofsson som enbart avslutat gymnasiet.

Utbildning är alltså inte ett kriterium för att man skall bli politiker. Snarare handlar det om engagemang och att man är villig att ge mycket av sin tid för de frågor man brinner för. Politiker har alltid granskats mycket kritiskt av sin omgivning så det är inte ovanligt att de går till både retoriker för att lära sig tala väl till så kallade image makers som kan hjälpa dem med sitt yttre.